Det kommer att vara smidigare och behagligare att förflytta sig på flygplatsen, när utbyggnaden av terminal 2 vid Helsingfors-Vanda färdigställs. Förutom en smidig kundupplevelse har man i planeringen av flygplatsens utbyggnad beaktat upplevelserikedom: flygplatsbesöket ska vara en uppfriskande och oförglömlig upplevelse, också för passagerare som efter Helsingfors-Vanda fortsätter med ett förbindelseflyg.
– Planeringen av den nya entrébyggnaden har tvingat oss att verkligen fundera på hur Finlands visitkort ska se ut. Byggnadens uppgift är att vara en slags port eller ett fönster till Finland, berättar Juho Grönholm från arkitektbyrån ALA. Målet har också varit att återställa en stämning av äventyr och romantik till flygresorna.
Uppdraget för arkitekterna, som vann planeringstävlingen för utbyggnads- och ändringsarbetena vid terminal 2, var att lösa hur rörelse mellan de olika delarna av flygplatsen, som byggts under olika tidperioder, förblir smidig när antalet passagerare ökar i framtiden.
– Vi har strävat efter lösningar som gör att flygresandets koreografi är så enkel och naturlig för passagerarna som möjligt, säger Grönholm.
– Det är lätt för passagerare som anländer till Finland att välja den metod de önskar för att fortsätta sin resa efter flygplatsen: det finns taxin vid byggnadens vänstra sida, en busstation vid den högra och en ringbaneförbindelse rakt framför.
Färger, material och utformning vägleder passageraren
I utbyggnaden har man följt den gamla terminalbyggnadens logik och separerat strömmarna för in- och utresande passagerare till olika våningar. Mellan den nya entrébyggnaden och den gamla terminal 2 finns en lägre, blå byggnadsdel, som liknar en låda. I den finns säkerhetskontrollen, på den högre nivån för avgående passagerare, och bagagehallen samt tullens utrymmen, på den lägre nivån för passagerare som anländer.
När en avgående passagerare anländer till terminalen ser hen omedelbart området för säkerhetskontroll, som ligger i bakdelen av avgångshallen och är blått i sin helhet. Den lådliknande förbindelsedelen särskiljer sig också utanför byggnaden, till och med från fönstret på ett flygplan som landar.
– Tanken bakom det blåa området för säkerhetskontroll var att man med hjälp av färgen skulle kunna göra kontrollen så behaglig och smidig som möjligt. Den blåa färgen syns redan på långt håll genom den stora fönsterytan, när man anländer till terminalen, vilket gör att det är problemfritt för passageraren att navigera terminalen, berättar Grönholm.
– I många studier har man lagt märke till att blå färg har en lugnande effekt. Situationen vid säkerhetskontrollen kan kännas stressande för en passagerare. I ett blått utrymme kan erfarenheten vara mer behaglig.
I stället för ett visuellt neutralt utseende har man på det hela taget i färg- och materialvalen strävat till att ge byggnaden många konstraster: klarblått keramiskt kakel, djärvt vita ytor och varmt, påtagligt trä.
Takytan leder blicken mot himlen
I arkitekturen på många flygplatser ser man teman som lätthet och flygande, men i terminalutbyggnaden vid Helsingfors-Vanda betraktar man dem ur en exceptionell synvinkel, genom att leka med intrycket av lätthet och tyngd. Till exempel ger avgångshallens vågiga undertak i trä en känsla av att vara tjockt och tungt, i stället för lätt och luftigt. Undertaket fortsätter förbi glasfasaden till att vara en stor, böljande skärm på utsidan av terminalen.
– Vi ville ge byggnaden temat luftfart och flygning, på ett lite annorlunda sätt. Till exempel finns det en liten motsägelse i anslutning till att en jumbojet lyfter från marken: hur kan något så stort stanna i luften? I den nya terminalen har man strävat efter att reflektera en liknande massivitet med ett robust tak, som punktvis sänker sig väldigt lågt. Vid de lägsta punkterna kan de längsta passagerarna till och med röra takets träyta.
– Undertakets material är finländsk gran. Taket är byggt på träplankor som har kapats till böjda former. Plankornas kantformer påminner om höjdkurvorna som man ser på kartor. Takets yta är en slags abstraktion av ett naturlandskap eller en tredimensionell karta som har vänts upp och ner, beskriver Grönholm.
– Takets former leder passagerarnas blickar mot resans riktning – himlen ovanför landningsbanan.
Finländsk natur blir en del av flygplatsens arkitektur
I terminalutbyggnadens planeringslösning betonas finländskhet och saker som en passagerare känner igen, när hen just har anlänt till Finland. Förutom att det för finländskt byggande viktiga träet syns i terminalens tak, ville man också hämta naturen till utrymmet, i form av ett stort diorama med namnet Luoto.
– Efter att ha passerat tullen kommer passagerare som anländer till Finland att stöta på en grönska som består av flyttblock, ljungmark och träd. I ankomsthallens tak finns det vid Luoto en rombformad öppning, och i taket på avgångshallen som ligger ovan finns det ett stort takfönster på samma plats. Tack vare denna lösning får växtligheten naturligt ljus, passagerare som anländer ser avgångshallens träundertak och en del av himlen, och avgående passagerare ser topparna av träden i dioramat.
Finländskhet syns genom hela projektet i lösningarna för utvecklingsprogrammet vid Helsingfors-Vanda, eftersom programmet, som i sin helhet kostar en miljard, har en inhemsk andel av cirka 90 procent under hela sin löptid.
I artikelserien Framtidens flygplats berättar vi historier och intressanta detaljer som ligger bakom Helsingfors-Vandas utvecklingsprogram. På Helsingfors-Vanda flygplats pågår det största utbyggnadsprojektet i flygplatsens historia. Syftet med Finavias jätteinvestering är att utveckla flygplatsens tjänster och kundupplevelse och stärka Helsingfors-Vanda flygplats position som Europas ledande transitflygplats.
