– Väte är en potentiell energikälla för flygplatsens tunga utrustning och i framtiden också för kortdistansflygningar. Vi är glada över att kunna påskynda möjligheterna med väte inom luftfarten, säger Mikko Viinikainen, Finavias chef för hållbar utveckling.
Målet med det internationella vätgasprojektet är att utveckla vätets leveranskedja från produktion till tankning av flygplatsens fordon och luftfarkoster samt testverksamhet.
– I projektet leder Finavia testningen av väte i användningen av flygplatsens vinterunderhållsutrustning. Vi kommer att ersätta motorn i borstblåsaren som används för snöröjning med en kolvmotor som förbränner grönt väte och förnybar diesel. Lagring av vätgas och leverans av det till flygplatsens fordon ger oss också värdefull erfarenhet för framtiden av vätedrivna luftfarkoster.
Finavia har cirka 20 snöröjningsmaskiner enbart på Helsingfors-Vanda. I framtiden kunde dessa drivas med väte. Projektet kommer att föra gasformigt väte till flygplatsen som en energikälla för underhållsutrustningen, som inte kan elektrifieras på grund av sitt enorma effektbehov.
– Utöver den tunga flygplatsutrustningen utreder vi i projektet hurdana krav vätedrivna flygplan och deras tankning ställer på flygplatsens infrastruktur.
Ett betydande steg mot fossilfri flygtrafik
EU:s finansieringsprogram Interreg Baltic Sea Region Program har beviljat fyra miljoner euro i finansiering för vätgasprojektet till ett flygplatskonsortium, som Finavia och projektpartnerna tillhör. Internationellt samarbete planeras för tre år, vilket är ett viktigt steg mot fossilfri flygtrafik i Östersjöregionen.
– Finavias mål är att minska koldioxidutsläppen från den egna verksamheten till nettonoll fram till år 2025. På Helsingfors-Vanda kommer denna nivå att nås redan nästa år. I framtiden kommer den vätedrivna flygplatsutrustningen att erbjuda ytterligare lösningar för att eliminera koldioxidutsläpp, säger Mikko Viinikainen.
HyAirport-projektet som leds av Hamburgs flygplats startar i november 2023. Förutom Finavia deltar flera flygplatsoperatörer i Östersjöregionen, såsom Swedavia, Litauens flygplatser, Rigas flygplats och Tallinns flygplats. I Finland deltar även forskningsinstitut och universitet, tillverkare av flygplatsutrustning samt myndigheter i projektet.
