Flygbuller genereras av flygplanens motorer och luften som strömmar runt flygkroppen. Bullernivåerna kan variera beroende på flygplanets typ, hastighet, höjd och flygriktning samt omgivande förhållanden som vind och temperatur.
– Flygbuller kan indelas i motor- och aerodynamiskt buller. Motorbullrets nivå beror på motorns typ samt av den effekt som används. Styrkan på det aerodynamiska bullret beror på flygplanstypen, konfigurationen enligt flygfasen, såsom inställningen av landningsställ och vingklaffar, samt flyghastigheten, säger bullerhanteringschefen Ari Pietilä från Finavias miljöenhet.
Vid start har motorbullret stor betydelse, men vid landning ökar andelen aerodynamiskt buller utöver motorbullret.
Bullerhantering utförs på olika sätt
Val av landningsbana och planering av startriktningar samt bullerbegränsningar vid användning av landningsbanor eller rutter är de viktigaste bullerhanteringsmetoderna.
Dessutom planerar Finavia bullerdämpande flygmetoder för start och landning tillsammans med flygtrafikledningen. Det praktiska genomförandet av flygmetoderna är på flygbolagens ansvar. Markanvändningsplanering spelar också en viktig roll för att förhindra att nya bostadsområden byggs på områden med flygplansbuller.
Flygplanens bullernivåer har gradvis minskat i takt med att de internationella tekniska föreskrifterna har blivit strängare. Förnyelsen av flygbolagens flygplansflotta är därför betydande ur bullersynvinkel. Flygmetoderna har också utvecklats när det gäller buller och bränsleeffektivitet.
All Finavias verksamhet styrs i första hand av flygsäkerheten. Därför styrs även bullerhanteringen av säkerhetsfrågor.
–Flygtrafikledningen styr flygtrafiken inom denna ram enligt kapacitet och smidighet, i syfte att utsätta så få invånare som möjligt för flygbuller. Startrutterna har planerats tillsammans med Fintraffic så att tätbebyggelse i så stor utsträckning som möjligt undviks. Vid landningar bestäms rutten av landningsbanans riktning.
– Den viktigaste faktorn som varierar dagligen är vindens riktning och hastighet. Flygplan försöker alltid landa och lyfta mot vinden. Därför varierar användningen av landningsbanorna, och den optimala metoden med tanke på buller kan inte alltid följas, säger Pietilä.
Man hör ofta talas om kontinuerlig glidning-metoden. Vad betyder det?
Kontinuerlig glidning-metoden innebär att flygplanet närmar sig flygplatsen på ett sådant sätt att det stadigt och jämnt minskar sin flyghöjd när det ska landa. I en optimal situation görs det från marschhöjd till landningsbana. Genom att använda metoden minskar utsläppen och bullret på cirka 10–20 kilometers avstånd från landningsbanan, så metoden utnyttjas så mycket som möjligt.
Du kan följa bullerdata från Helsingfors-Vanda i tjänsten WebTrak
Flygrutter, bruket av landningsbanor, tidpunkter, ljudnivåer, flygplanstyper och många andra detaljer rapporteras regelbundet i enlighet med flygplatsens miljötillstånd.
Det viktigaste verktyget för detta är ANOMS-systemet (Airport Noise and Operations Monitoring System) som är det enda systemet för övervakning av samhällsbuller i Finland som är i kontinuerlig drift. Det sammanför data från tio kontinuerliga bullermätare i olika delar av Nyland med radardata.
– Flygplanens rutter och bullermätstationernas bullerdata kan även ses i den offentliga tjänsten WebTrak. Det är en app som gör det möjligt för alla intresserade att söka flyg- och bullerhändelser på Helsingfors-Vanda. I huvudstadsregionen är uppgifterna synliga på ett avstånd av cirka 70 kilometer från Helsingfors-Vanda flygplats.
Den vanligaste indikatorn på flygbullernivån i Finland är bullernivån Lden, som viktas efter tid på dygnet.
– Kalkylmodeller beskriver hur flygbullret fördelar sig i olika områden under en lång tid, vanligen ett år. Modellen beskriver alltså inte situationen för ett enskilt dygn eller en viss tidpunkt, säger Pietilä.
Områden där Lden är över 55 dB kan anses vara flygbullerområden. I den årliga flygbullerberäkningen viktas buller kl. 19–22 på kvällen och kl. 22–07 på natten med separata koefficienter. Finavia rapporterar om flygbullerområden årligen.
Läs även
Bullerbekämpning på Finavias flygplatser
Video: Användning av landningsbanor och bullerhantering på Helsingfors-Vanda flygplats
