Luftkvalitet och utsläpp

Finavia ansvarar för sin egen verksamhet och sina utsläpp och har i egenskap av flygplatsoperatör ett delansvar för miljökonsekvenserna av de verksamheter som bedrivs på flygplatsen.

Flygtrafiken är kollektivtrafik som belastar miljön på samma sätt som andra trafikformer. I Finland följs utsläppen och energiförbrukningen inom alla trafikformer årligen upp med hjälp av det system för beräkning av utsläpp som VTT upprätthåller och som heter Lipasto. Den omfattar luftfartens utsläpp och energiförbrukning i Finlands flyginformationsregioner.

Globalt sett har internationella bestämmelser och avtal en central roll i åtgärderna för att minska luftfartens utsläpp och energiförbrukning. De gränsvärden för avgaser som fastställts för flygplan tvingar också flygindustrin att tillverka teknik med lägre utsläpp. Som en föregångare bland alla trafikformer deltar flygtrafiken i EU:s utsläppshandel sedan ingången av 2012. Den internationella civila luftfartsorganisationen ICAO har skapat ett eget globalt program för minskning av utsläpp (CORSIA), som siktar på koldioxidfri tillväxt från och med 2020. Läs en intervju med en internationell toppexpert om hur luftfartsbranschen bekämpar klimatförändringen.

Energiförbrukningen för jetflygplan halverades

Eftersom flygbolagen äger flygplanen fattar de viktiga beslut, särskilt när de väljer nya, energisnåla och utsläppssnåla flygplanstyper. Flygplanen är nu mer ekonomiska och effektiva än någonsin tidigare.

Energiförbrukningen och utsläppen från jetflygplan per passagerare har minskat till nästan hälften från 1970-talets nivå. Bränsleförbrukningen per passagerare och per tillryggalagd kilometer är upp till 70 % effektivare än för 40 år sedan. De breda långdistansflygplanen förbrukar för närvarande cirka tre liter bränsle per 100 passagerarkilometer. På en kortare resa förbrukar ett jetflygplan cirka 3–5 liter bränsle per passagerare och 100 km när flygplanet är fullt. Långa flygresor är effektivare och renare med tanke på energi och utsläpp än korta flygresor.

Ungefär hälften av de inhemska flygningarna flygs med moderna turbopropflygplan. Nya turbopropflygplan förbrukar betydligt mindre bränsle per passagerare och per tillryggalagd kilometer än jetmotorer. Beräknat per passagerare är de rentav mer ekonomiska än personbilar. Till exempel förbrukar en fullsatt ATR-72 cirka 2,5–3 liter bränsle per 100 passagerarkilometer på en inrikesrutt.

Även om passagerarna nu flyger med mindre och renare energi, ökar tillväxten i flygtrafiken energiförbrukningen och utsläppen globalt sett. Biobränslen är också lämpliga för luftfart och användningen av dem ökar. Man kan sträva efter att styra utvecklingen av utsläppen också med ekonomiska metoder.

Utsläpp och luftkvalitet på flygplatser

Enligt miljölagstiftningen har Finavia skyldighet att känna till verksamhetens miljökonsekvenser. Till de ärenden som årligen ska följas hör bland annat utsläpp på flygplatser. Inom flygplatsområdet orsakas utsläpp i luften av flera olika verksamheter och aktörer, såsom flygtrafiken, marktrafiken på flygplatsområdet, biltrafiken på landtrafikområdet och flygplatsens egna energianläggningar.

Finavia uppskattar utsläppen från flygplan på flygplatser enligt den internationellt definierade landnings- och startcykeln (LTO). I beräkningen ingår utsläpp från start, landning och tillhörande taxningar upp till 3 000 fot (915 meter). Detta innebär, när det gäller stora passagerarflygplan, utsläpp i stigande riktning på cirka sex kilometers avstånd från flygplatsen och i nedåtgående riktning på cirka 18 kilometers avstånd från flygplatsen.

Finavia utreder också utsläppen från sin egen markutrustning på basis av de bränslemängder som skaffats på flygplatserna. Vid beräkningen av utsläpp tillämpas de uppgifter om utsläpp per enhet för personbilar, skåpbilar och lastbilar som finns i Lipasto.

De totala utsläppen och bränsleförbrukningen på flygplatserna från Finavias markutrustning och flygplan under LTO-cykeln publiceras årligen i årsberättelsen.

Den genomsnittliga andelen utsläpp och energiförbrukning från Finavias markutrustning av flygplatsernas totala utsläpp är cirka fyra procent.

Koldioxidutsläpp från Finavias egen verksamhet

Finavia deltar i Airport Council Internationals (ACI) internationella program för hantering av koldioxidutsläpp Airport Carbon Accreditation (ACA). ACA är det internationella flygplatssamfundets svar på stävjandet av klimatförändringen.

Av Finavias flygplatser deltar Lapland Airports i programmet med en grupp på sex flygplatser (Enontekis, Ivalo, Kemi-Torneå, Kittilä, Kuusamo och Rovaniemi) samt Helsingfors-Vanda flygplats. Programmet har fyra nivåer: mapping, reduction, optimasation, neutrality. I augusti 2017 nådde Helsingfors-Vanda en koldioxidneutral nivå och Lapplands flygplatser ligger på nivå 2 reduction. Åtgärder för att minska koldioxidutsläppen vidtas varje år. Finavias koldioxidutsläpp för hela flygplatsnätet beräknas årligen och resultaten redovisas i årsberättelsen.

ACA-programmet omfattar 118 flygplatser i Europa och totalt 200 flygplatser över hela världen. Varje år passerar 65 procent av de europeiska flygpassagerarna genom dessa flygplatser.

Mätningar av luftkvaliteten

I enlighet med miljötillståndet för Helsingfors-Vanda flygplats har Finavia från ingången av 2012 anslutit sig till Helsingforsregionens miljötjänsters (HRM) program för uppföljning av luftkvaliteten i huvudstadsregionen. Kvävedioxidkoncentrationerna mäts med passiv insamling vid fem punkter i flygplatsens omgivning.

På grundval av de undersökningar som redan genomförts kan man dra slutsatsen att utsläppen från flygplan och fordonstrafiken på Helsingfors-Vanda flygplats endast kan bli betydande i flygplatsens trafikområden eller i omedelbar närhet av dem. Utanför flygplatsen ligger halterna under gällande riktvärden och skiljer sig inte från halterna vid livliga vägtrafikleder.

Under 2017 har Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) till Helsingfors-Vanda flygplats överfört en station som mäter luftföroreningar. En liknande mätning på samma plats gjordes också 2007. Enligt resultaten var luftkvaliteten för de vanligaste föroreningarna (kväveoxider, kolmonoxid) liknande den i Dickursby i Vanda. Det kan antas att effekterna på luftkvaliteten på Finavias andra flygplatser är mindre på grund av att de har mindre verksamhet.

I Helsingfors-Vanda gjordes 2016 en tre månaders mätning av kvävedioxid med passiv insamling. En motsvarande mätning gjordes i huvudsak vid samma mätpunkter också 2006 och 2011, och på basis av resultaten sjönk kvävedioxidhalterna vid flera mätpunkter.

På flygplatser och i deras omedelbara närhet kan man vid lämpliga väderleks- och vindförhållanden observera lukter som orsakas av flygfotogen som avdunstat i luften vid tankning av maskiner eller av kolväten som uppstått som reaktion vid förbränning av flygfotogen. En person kan känna en sötaktig lukt av bränsle även om halten av kolväten i luften är så låg att den inte medför olägenheter eller risker för hälsan.

Allmän information om luftföroreningar och luftkvalitet finns till exempel på webbplatsen Helsingforsregionens miljötjänster.