Den underjordiska våtmarken som Finavia har byggt är den första i sitt slag i Norden.
– Färdigställandet av den underjordiska våtmarken är en betydande satsning för att förbättra förhållandena i närområdets vattendrag och hantera dagvattenkvaliteten. Våtmarken minskar belastningen på vattenvägarna och erosionen av bäckfåror som orsakas av flygplanens avisningsmedel och landningsbanornas halkbekämpningsmedel, säger Finavias miljöspecialist Tuija Hänninen.
Den underjordiska våtmarken fungerar så att vattnet som den tar emot filtreras genom stenmaterialet och biofilmen som växer på den. Tryckluft som pumpas till botten ökar effektiviteten av nedbrytningen som görs av mikrober.
Bild: Våtmarken är en bassäng med en tät botten, fylld med grus, där dagvatten från ytskiktet renas när det passerar genom grusskiktet. Våtmarken består av en dagvattenluftningscell (yta 600 m2) och en lagringscell (yta 2 000 m2). Reningen i luftningscellen görs effektivare med tryckluft som matas in från botten av bassängen med ett luftningssystem.
Finavia observerar hur våtmarken fungerar under de följande två åren enligt ett exakt mätprogram.
– Våtmarken har studerats i en småskalig pilotenhet vid Aalto-universitetet. Om våtmarken fungerar som förväntat och förbättrar kvaliteten på dagvattnet som passerar genom den, kan liknande våtmarker byggas i samband med avlopp på andra platser.
Vattenförvaltningen har också förbättrats på Finavias andra flygplatser
Vattenförvaltning är en viktig del av Finavias miljöarbete. Under de senaste åren har Finavia också utvecklat glykolinsamlingen till exempel på Åbo och Tammerfors-Birkala flygplatser.
– På vintern samlar vi vatten som innehåller propylenglykol från flygplatserna med sugbilar och tar det till behandling. Snön hopas i separat byggda snöområden, varifrån smältvattnet leds till vidare behandling. Detta hindrar propylenglykol, som blandat sig med snön, från att hamna i vattendrag. Flygplanens avisningsmedel klassificeras inte som giftigt, men det förbrukar syre och orsakar lukt när det bryts ner i naturliga vattendrag.
Reformer planeras också för Lapplands flygplatser.
– Vi har byggt ett liknande snöområde på Ivalo flygplats, dit glykolhaltig snö samlas på vintern för vidarebefordring. Vi planerar också till exempel en ny glykolvattenbassäng på Kittilä flygplats, som kommer att effektivera insamlingen av glykolhaltigt vatten och möjliggöra reglerad leverans till ett avloppsreningsverk eller annan behandling.
Större delen av den glykol som Finavia samlar in används till exempel i reningsverk, där den kan användas som kolkälla i kväveavskiljningsprocessen, och i rötningskamrar vid framställning av metan.
