1. Hur kan jag använda väntetiden på flygplatsen på ett klokt sätt?
Du kan exempelvis ta en promenad eller pausgympa. Nack- och axelgympa är särskilt viktig om du har långa arbetspass och jobbar i felaktiga ställningar, till exempel med bärbar dator i famnen.
Väntetiden på flygplatsen stöder ditt välmående om du kan slappna av och vila. Exempelvis att göra avslappnings- och meditationsövningar, att lyssna på musik, att läsa eller lösa korsord och sudoku kan vara avslappnande.
På Helsingfors-Vanda flygplats finns flera lokaler och ställen där du kan vila och slappna av: Suvanto-ställen, GoSleep-sovkapslar, Kainuu-loungen och flygbolagens lounger.
2. Är det skadligt att jobba ombord på flygplanet och på flygplatsen?
Många av dem som reser i jobbet arbetar under resan. Även då är det bra att ha pauser för återhämtning.
Att jobba exempelvis ombord på flygplanet orsakar inte nödvändigtvis extra stress om det minskar arbetsbördan och om du tycker att det är meningsfullt att jobba då. Det är dock inte bra att jobba för mycket.
3. Vilka hälsorisker kan flygresor medföra?
Lufttrycket, den torra luften och de trånga utrymmena i flygplanets kabin samt resetiden gör resan på många sätt obekväm.
Att sitta stilla i trånga utrymmen under lång tid ökar risken för ventrombos och lungemboli. Risken för dessa ökar också om du inte får i dig tillräckligt med vätska och kroppen torkar ut. Under långa flygresor som varar mer än sex timmar rekommenderas flygstrumpor, vadmuskelgympa och intag av en deciliter vatten i timmen.
4. Hur kan jag sova bättre på hotell?
Om du har svårigheter att somna ska du försöka hitta ett lämpligt sätt att slappna av och glömma arbetet innan du lägger dig.
Måttlig motion är ett bra sömnmedel och hjälper dig att sova djupare. Du ska dock sluta motionera senast 3–4 timmar innan du går och lägger dig. Även kulturella intressen och sociala aktiviteter har konstaterats främja en god sömn.
En tillfällig brist på sömn skadar inte hälsan, särskilt om bristen inte förekommer ofta. Den kan dock försämra prestations- och funktionsförmågan. De som reser mycket och ofta inte får tillräckligt med nattsömn löper risk för ackumulerad sömnbrist.
5. Vad skulle kunna hjälpa mig att äta hälsosamt på arbetsresor?
Det kan vara svårare än normalt att äta hälsosamt på arbetsresor utomlands. I vissa länder finns det en högre risk för sjukdomar som smittar genom mat och vatten, vilket minskar möjligheterna att välja maträtter.
Om arbetsdagarna är långa och tidsschemana är stränga har du inte nödvändigtvis tid att äta. Regelbundna måltider med 3–5 timmars mellanrum är dock att rekommendera med tanke på hälsan och energinivån. De håller blodsockernivån stabil och främjar ämnesomsättningen.
Det är också lättare att upprätthålla energinivån med måttliga matportioner – stora portioner gör dig bara trött.
Det är bra att reservera tid för matpauser när du planerar din resa. Ta också i beaktande hur nyttig maten är. Du kan äta frukt till mellanmål, bara du själv tvättar och skalar frukterna noggrant.
Om du inte har hunnit äta ordentligt under dagen är det lätt hänt att du äter en för stor middag med flera olika rätter.
6. Hur kan jag få in mer motion på arbetsresor?
På arbetsresor bör du söka motionsformer som passar dig och som du själv gillar. Med tanke på hälsan kan du få tillräckligt med uthållighetsmotion redan när du ökar vardagsmotionen.
Det är särskilt effektivt att gå i trappor. För att få nödvändig uthållighetsmotion räcker det med att du till exempel går i trappor fem våningar upp fem gånger om dagen.
På många hotell finns ett gym eller en simbassäng, och det lönar sig att använda dem. Ofta går det också att jogga i hotellets omgivning.
Arbetsgivaren kan stöda de anställdas motionsintressen på arbetsresor så att möjligheterna till motion beaktas vid val av hotell. Företagshälsovården kan hjälpa till att utarbeta lämpliga motionsinstruktioner för dem som reser, till exempel gympaprogram i hotellrum.
7. Vad ska jag beakta på en arbetsresa om jag måste uppsöka läkare?
En omfattande reseförsäkring är nödvändig för dem som har arbetsresor. Om du insjuknar på en arbetsresa får du mer information om de lokala sjukhusens nivå av försäkringsbolaget. Ofta är det möjligt att få en bedömning av situationen från en finländsk sakkunnigläkare, vilket också minskar den oro som sjukdomen orsakar.
Vissa hotell kan ha avtalsläkare som kan anlitas i akuta sjukdomsfall. I regel kan de anvisa patienten till en lämplig inrättning för fortsatt vård eller undersökning.
En del företag har sådana avtal om företagshälsovård som ger möjlighet att kontakta en viss bekant företagsläkare.
Nivån på sjukhusvården varierar mycket, särskilt i utvecklingsländer. Icke brådskande behandlingar och undersökningar bör därför undvikas på resorna.
8. Hur kan jag bäst återhämta mig efter en ansträngande arbetsresa?
Det är nödvändigt att du får återhämta dig tillräckligt bra efter resans ansträngningar. Om återhämtningen upprepade gånger förblir bristande kan det försvaga välmåendet, hälsan och arbetsprestationen.
Om resan har varit ansträngande eller om du inte har hunnit vila, lönar det sig att börja arbetsdagen efter resan lite senare än normalt.
Återhämtningen går bäst om en del av resetiden ersätts med fritid. Arbetsdagen kan till exempel vara kortare än normalt dagen efter resan. Att jobba på distans efter resan stöder också återhämtningen, eftersom du inte behöver åka till arbetsplatsen och kan periodisera arbetet hemma enligt din ork.
Källa: Arbetshälsoinstitutets nyhet 27.10.2015
Befinner du dig på flygplatsen den 10 november 2015?
Kom och hämta fler tips hos representanter för Arbetshälsoinstitutet om du rör dig på Helsingfors-Vanda den 10 november. Dagens teman är resejobb, återhämtning och skiftarbete.
